vill bara att ni ska få veta vilken fantastisk ponny jag har och ta lite del av våran historia..

de var i början av maj någon gång som jag fick reda på att de fanns en "c-ponny" till salu i trollhättan och blev sugen visst det var en c-ponny men ändå tänkte jag..  vi åkte upp dagen efter jag och blev bokstavligttalat FÖRÄLSKAD i denna ponnyn som då är Vivaldi. men han va otroligt seg och tjock, gick knappt fram fick kämpa som ett as. men jag såg något hos honom! jag sa till mamma att jag ville ha honom och de hon sa var : vart ska du med den tjocka lata ponny!? vilket jag blev gött sur över.. men hade många argument och ja han blev mig, kärlek vinner över allt, that's it ! men jag fick hem honom en regning dag i maj iaf. och jag börjar rida lite och han va fortfarande trög och svarade inte på skänklarna och gick med huvudet i vädret.. men vi kämpade på och jag tränade väldigt mycket tempoväxlingar, åså en dag så släppte allt kändes de som han gick frammåt av SIG SJÄLV ! jesus va glad jag blev, ni kanske tänker : av att hennes häst gick frammåt? men de kändes så stort att han lixom tog för sig.. och vi fortsatte med tempoväxlingar och han blev ännu mera frammåt vi började hoppa lite smått vilket jag insåg rätt tidigt att han var VÄLDIGT tittig = mycket mera å träna på ! i tränade och tränade och idag är han en helt annan ponny ! men med samma hjärta, med samma goa charm. den ponnyn asså, jag ångrar inte en sekund att jag köpte honom. han gör allt för mig, är jag ledsen lägger han huvudet på min axel eller vid mitt bröst - jag bara ÄLSKAR att känna hans närhet, jag blir lycklig av honom.. han ställer alltid upp han gör de, men som idag han orkade inte och jag vill inte presse han jag hade kunnat "spöa upp" (hårt uttryck) om jag hade velat, men NEJ jag kände att han inte orkade och då skulle de bara bli fel! han är en guldponny, visst han kan titta än idag men han försöker ändå, han vill så mycket gott. men ibland tar hans rädsla över, men den jobbar vi såklart med .. det är synd att han är så lite, helst av allt skulle jag vilja ha honom som storhäst så jag aldrig behövde sälja min ögonsten.. än så länge har vi startat upp te LA, men höjden spelar inte så stor roll, jag vill ha roligt när jag tränar och framför allt på tävlingar och då tar vi höjderna i våran egna takt. han har viljan att bli större men hos mig är han redan stor ! för mig är han en vinnare med eller utan rosett.. han är otrolig han har blivit riktigt snygg också - ögongodis! 
jag älskar honom !


/ victoria